Contact Us

Use the form on the right to contact us.

You can edit the text in this area, and change where the contact form on the right submits to, by entering edit mode using the modes on the bottom right. 

         

123 Street Avenue, City Town, 99999

(123) 555-6789

email@address.com

 

You can set your address, phone number, email and site description in the settings tab.
Link to read me page with more information.

Blogg

Blogg om trähantverk, linoljefärg, byggnadsvård, leksaker i trä och livet som skapande människa på landet.

Podcasttips: Hantverket med Ida Gerdemark och Mattias Karlsson

Helena Ilke

Den här veckan har fått en underbart start då jag äntligen lyckats få in min slipmaskin i värmen i en verkstad - en viktig milstolpe som jag drömt om sedan jag slutade plugga för 1,5 år sedan. Efter att ha provslipat ett gäng trädelstenar är jag tillbaka i ateljén för lite bokföring, dock i gott sällskap. jag lyssnar nämligen på första avsnittet av Ida Gerdemarks och Mattias Karlssons podcast Hantverket. De pratar om hantverk ur fysiskt, kreativt och filosofiskt perspektiv och det låter lovande!

Ida har dessutom designat min finfina hemsida - så in och lyssna, och kika in i hennes webbutik också. Ni som bor i Uppland/Sörmland tycker jag dessutom ska boka en plats på en av hennes flätworkshops.

Mina förebilder

Helena Ilke

Haters will hate och lovers will love.

Haters will hate och lovers will love.

De här två är lovers. De älskar allt. De älskar skog och stad, dans och armhävningar, galna utklädningskläder och sköna brallor med bra samlarfickor, att laga mat och att skura golv, att rita, skriva, läsa, sjunga, att uppfinna, att snickra, att klättra i träd och att krossa is på höstiga vattenpölar. De älskar sina fastrar och mostrar, farbröder och morbröder, mormor, farmor, farfar, morfar, de älskar sina kusiner och de älskar sina vänner. De älskar att titta på tv, att gå på museum, teater, utställning, bio. De älskar robotar, båtar, bilar. De älskar att resa och drömmer om att flyga. De älskar godis, pannkakor, små saker av alla slag så som Kinderäggsskatter, hörnen på engångs-Bregott-förpackningar, äppelkärnor, pinnar, döda insekter. 

"Där blir en värdelös sak till en skatt"   Foto: Hugo Egerström

"Där blir en värdelös sak till en skatt"

Foto: Hugo Egerström

De älskar allt vackert, stort, nytt, fint. De ser det vackra och fascinerande saker i allt och överallt. Det enda de ber om är tid. Tid att uppleva och upptäcka saker på egen hand, och ibland tid kombinerat med min uppmärksamhet. Åren som förälder går och jag kan inte säga att jag blivit bra på det, men min ständiga strävan är att sakta in. Så mycket annat i livet vill få en att springa snabbare, snabbare, snabbare. Chefen vill att man jobbar, gymcoachen vill att man hoppar högre, springer snabbare och lyfter mer, trädgården ropar efter gräsklippning och ogräsrensning, mailboxen väller över av saker att ta tag, men barnen vill bara en sak av mig - att jag saktar ner. Sätter mig ner. Lägger mig ner. Lägger ner. Är. 

"Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem"  Foto: Hugo Egerström

"Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem"
Foto: Hugo Egerström

Vi går på samma mark men vi ser så olika saker. Jag brukar ibland försöka föreställa mig hur barnen upplever saker. De har ju inte lärt sig nyanser än, och man kan gissa att de upplever många av de saker som vi vuxna tappar allt mer och ständigt eftersträvar - total lycka, totalt självförtroende, totalt fokus, total avslappning... Det är upplevelser som kanske är svårt att kombinera med att vara en ansvarstagande vuxen, men någon gång ibland önskar man att stunden kunde få gripa tag i en så som den gör med barnen. 

"Barn är ett folk och de bor i ett främmande land. "

"Barn är ett folk och de bor i ett främmande land. "

De är mina förebilder i allt. De tror att jag leder dem, men de leder mig.

Dubbelt upp på nätet!

Helena Ilke

Från och med idag finns mina trädelstenar tillgängliga, inte bara i en webbutik utan två! Dels kan nu kika in i min Tictailbutik - där kan ni nu hitta de 4 olika utföranden jag gör i nuläget!

 

Dessutom är en färgställning av trädelstenar tillgänglig i webbutiken justwood.se. Handlar ni där kan ni dessutom passa på att köpa en massa vackra och miljösmarta träsmycken och andra saker - allt i trä!


Färger

Helena Ilke

Så vad kommer ur min nya maskin då? Här är några smakprov:

Det mesta hamnar på Himnaverket i dagsläget, halsbandet var en beställning som går till Stockholm. More is to come!

 

Produktion

Helena Ilke

 

Jag har skaffat mig en egen putsskiva - lyckan är stor! Igår premiärkörde jag den och spottade ur mig 70 trädelstenar. Arbetsmiljön är inte den bästa dock då jag håller till i oisolerat garage, eller tja, i princip utomhus, eftersom jag står i garagedörren för att få ljus och luft! Men jag letar efter en varm lokal och har kanske något på gång i grannarnas källare.

Snart kan ni se fram emot påfyllning av trädelstenar på Himnaverket, och även lite helt nya produkter! Förhoppningsvis kommer jag även finnas hos några andra återförsäljare framöver - förhandling pågår! :-)

 

 

 

 

 

 

Om passion

Helena Ilke

Idag fikade jag med min vän Hannah, och jag började prata om hur kul det vore att sälja linoljefärg och hålla kurser kring hur man använder dem. Jag pratade på om de vackra kulörerna, doften, pigmenten, hur bra det täcker och hur vacker ytan blir, men jag fick inget svar, bara ett leende.

- Vad? frågade jag förvirrat.
- Det är så kul att höra någon sätta ord på sin passion, svarade hon.

Foto: Katja Kircher

Foto: Katja Kircher

Om att byta bana, eller kanske om att byta tillbaka till den man började på

Helena Ilke

Afterkaos Hantverk började som en envis dröm om att ett skapande yrke. Trots en evig längtan efter att göra något kreativt sköt jag länge på att göra drömmen till verklighet. För mig var min känsla och längtan alldeles för lite att ta på, och jag riktade alla mina beslut åt ett annat håll - att göra det som andra verkade sätta värde på. Med andra ord - jag var en "duktig flicka". 

När mitt andra barn fötts, för fyra år sedan, fick jag nys om en slöjdutbildning vid universitetet. Jag pratade med en av studenterna, och när hon berättat om utbildningen sade jag: "Jag kan inte fatta att man kan göra något som är så kul." Hon svarade: "Jag kan inte fatta hur man INTE kan göra det." Jag insåg att jag nog aldrig skulle känna att tiden var inne för mig. Så jag bestämde - att tiden var inne. 

Mitt beslut fick många andra saker i livet att skava - för det var ju inte bekvämt att börja plugga igen, med hus och familj och allt det där på halsen. Men det var tvunget att ske, och tre år senare hade jag på något sätt tagit mig igenom utbildningen Slöjd, hantverk och formgivning vid Linköpings universitet.

Utbildningen blev för mig nästan terapeutisk. En massa invanda tankar och värderingar inom mig protesterade högt när jag kände skaparglädje, lekte med material och uttryck, åstadkom produkter, fick beröm... Jag var hela tiden uppfylld av motstridiga känslor och det var en evig kamp mot den duktiga flickan som alltid vill kunna allt utan att öva och vill göra saker som "alla andra" tycker är fina.

Mitt bästa, och enda, sätt att få rätsida på processen, var att skriva. Kontinuerligt skrev vi om vår process i utbildningen, var tionde vecka lämnade vi in en portfölj där vi sammanfattade vad vi gjort och vad vi känt och vad vi tänkt. De där portföljerna blev mina trappsteg - jag tittade alltid tillbaka på föregående portfölj när jag skrev nästa. Vilka var mina mål och förhoppningar i slutet av förra kursen? Hade jag uppnått dem?

Nu var det snart ett halvår sedan jag slutade utbildningen, och som egenföretagare behöver jag verkligen använda de redskap jag har för att fortsätta utvecklas. Därför är den här bloggen viktig för mig.

När jag funderar över vad den ska innehålla önskar en del mig att den ska vara clean, superproffsig och informativ. Då tänker jag mig att den ska innehålla inspirerande bilder på mina byggnadsvårdsprojekt, pedagogiska genomgångar av hur saker ska genomföras, t ex fönsterrenovering, och kanske fundersamma och kloka krönikor kring livsstil, arv, ting och värderingar.

Men "clean" och proffsig, det är inte jag, det är inte Helena. Strikt och informativ, flashig och glammig, nej, det är verkligen inte jag. Ska jag skriva så blir det ärligt, ofta allt för öppet, ofta djupt och filosofiskt, ofta stort och brett och långt från ursprungsämnet. Om jag ska hålla mig inom andras ramar så blir jag inte lycklig, och jag bidrar inte med det som kanske skulle berika mina läsare mest. Jag kommer skriva inom mina egna ramar, och de ligger långt bortom de trakter jag ännu utforskat.